Framsteg för fjärrstyrda skogsmaskiner

Skotaren från Komatsu. Foto: Skogforsk

– Det här är ett stort steg framåt. Tidigare arbetade vi med en konceptmaskin med pendelarmar – en lösning som sällan används i det operativa skogsbruket. Nu har vi istället en Komatsu 845, en standardmodell som många entreprenörer använder i sitt dagliga arbete. Dessutom får vi tillgång till teknisk information om maskinen på ett sätt som vi inte haft tidigare, säger Tobias Semberg, forskare på Skogforsk.

Ett av huvudsyftena med att utveckla fjärrstyrning och automation i skogsmaskiner är att förbättra arbetsmiljön. Markberedning är ett tydligt exempel.
– Att sitta i en maskin och köra så rakt man bara kan över ett skumpigt hygge är ganska jobbigt. Kan vi få ut föraren ur hytten skulle det innebära en stor arbetsmiljövinst, säger Tobias Semberg.

Fjärrstyrning öppnar också upp för nya sätt att organisera arbetet. En möjlig modell är att arbeta i par, där den ena föraren kör maskinen på distans, medan den andra är på plats i skogen och kan ta hand om service, tankning och liknande. Detta skulle i sin tur kunna göra det enklare att rekrytera och behålla erfarna förare.
– Alla vill inte vara borta hemifrån under längre perioder. Fjärrstyrning öppnar möjligheten även för dem att arbeta som maskinförare, samtidigt som de som vill jobba ute i skogen fortfarande kan göra det, säger Tobias Semberg.

Effektivare produktion

Fjärrstyrning och automation kan också öka effektiviteten genom att bryta mönstret ”en förare – en maskin”. En förare skulle till exempel kunna manövrera två skotare. En möjlig arbetssekvens kan vara att föraren lastar den ena skotaren, som sedan kör autonomt till avlägget och väntar på lossning. Under tiden lastar föraren nästa skotare, som därefter även den kör autonomt till avlägget. Föraren lastar sedan av den ena skotaren, varefter den kör autonomt tillbaka till skogen – och så vidare.
– På det sättet kan föraren fokusera på de mer kvalificerade uppgifterna, medan maskinen tar hand om de enklare, säger Tobias Semberg.

På längre sikt kan detta även påverka maskindesignen. Om maskinerna inte längre behöver en traditionell hytt med klimatanläggning och annan utrustning kan de bli lättare och billigare, vilket skulle innebära bland annat minskad markpåverkan och lägre investeringskostnader.

Ökad säkerhet i riskmiljöer

Fjärrstyrning kan också minska riskerna i utsatta situationer, till exempel vid körning över is eller i svår terräng.
– Jag fick ett samtal från en entreprenör som tidigare avverkat på en ö. Då körde han ut maskinen över isen. Med fjärrstyrning hade han i stället kunnat stå på säkert avstånd och styra, säger Tobias Semberg.

Det största hindret för fjärrstyrning och automation är enligt Tobias Semberg inte tekniskt, utan juridiskt.
– Allemansrätten innebär att skogen inte kan spärras av. Människor som vandrar, plockar bär eller liknande kan befinna sig nära maskinerna. Därför behöver vi tydliga standarder och regelverk som hanterar ansvaret när ingen förare finns på plats. Inom forskningen löser vi det genom att ha en person som följer maskinen och fungerar som juridisk förare, säger han.

En annan utmaning är uppkopplingen. Fjärrstyrning kräver stabil täckning och låg fördröjning.
– Fördröjningen är avgörande. Om signalen fördröjs tvingas föraren vänta in kranen, vilket påverkar effektiviteten direkt. Tekniken utvecklas snabbt, men det är väldigt svårt att säga när vi får fullgod täckning överallt, säger Tobias Semberg.

Nästa steg i Skogforsks arbete vid testlabbet är att utveckla styrsystemet för den nya maskinen och införa fler autonoma funktioner. Parallellt pågår ett projekt med en mindre, självgående röjningsrobot baserad på en helhydraulisk maskin med lidar, kameror och GPS. Tanken är att roboten ska kunna röja fram markerade stammar helt själv. Eftersom forskarna jobbar nära maskinen har den av säkerhetsskäl utrustats med klipp i stället för roterande klingor.
– Det här är ett spännande projekt som varit lite vilande under vintern, men som tar ny fart nu när våren kommer, avslutar Tobias Semberg.