Skyddsdikning och dikesrensning

Syftet med dikesgrävning är att säkerställa att en nyplanterad skog får en så bra start som möjligt genom minskad risk för försumpning.
– När fukten försvinner ur marken kommer syret ner djupare vilket innebär att rotsystemet utvecklas snabbare. En skog som växer bra i början blir en finare och friskare skog vilket även minskar risken för stormfällning. Även frostrisken minskar, i synnerhet för gran som är frostkänslig, säger Peter Stejmar, lärarkonsult på Gammelkroppa skogsskola. Han håller även kurser i skyddsdikning och dikesrensning för skogsägare och entreprenörer i branschen.

Planering för skyddsdikning och dikesrensning ska göras i samband med att avverkningen planeras. Topografi och klimat påverkar vilka åtgärder som behövs.
– Jag rekommenderar att du tar hjälp av någon som har erfarenhet av regionen. Titta på marken och vegetationen. Finns det till exempel inslag av sumpmossa (vitmossa) signalerar det att grundvattennivån är hög. Då kan du räkna med att det bli ännu fuktigare när träden försvinner, säger Peter.

Om du avverkar i sluttningar finns risken att det blir sumpigt i flacka partier. En annan indikation på att dikesåtgärder behövs är att det finns gamla diken.
– Innan du rensar dessa bör du dock säkerställa att de är rätt placerade, vilket inte är en garanti bara för att någon annan grävt dem för kanske 100 år sedan. Både när det gäller gamla diken och skyddsdiken måste du säkerställa att slammet inte rinner ut i en sjö eller bäck. Det mest effektiva är att leda ut vattnet i en våtmark. Finns inte detta kan du gräva gropar i dikessystemet där slammet sedimenterar.