Vårda vattnet

God vattenvård bidrar till att minska koldioxidutsläpp och gynnar den biologiska mångfalden. Foto: Johnér

Vid vissa åtgärder i skogsbruket ökar risken för urlakning, det vill säga att näringsämnen, kvicksilver och partiklar rinner ut i bäckar, diken och sjöar. Det kan leda till övergödning, försämrad vattenkvalitet och skador på djurliv. Många vattendrag är också viktiga för både biologisk mångfald och rekreation.

Noggrann planering

Därför är noggrann planering och hänsyn lika viktiga som självklara delar av skogsbruket. Lenitha Liljeberg är planeringsspecialist på Billerud. Hon ansvarar för planeringen av större och mer komplicerade åtgärder i skogen och stöttar även virkesköparna i deras arbete.
– Utgångspunkten är alltid att utgå från en våtmarkskarta och sedan besöker vi trakten på plats. Planeringen syftar till att ge maskinförarna det underlag de behöver för att kunna ta nödvändig hänsyn och genomföra åtgärden på ett bra sätt.

All hänsyn markeras med hjälp av GPS i en handdator och förs över på traktkartan som maskinförarna utgår ifrån.
– I första hand undviker vi överfarter över vattendrag och våtmarker och försöker hitta alternativa vägar. Men ibland är det oundvikligt, och då kan det krävas en del förberedelser, säger Lenitha. Kanske behöver en bro byggas så att maskinförarna kan ta sig över utan att skada marken, och flacka kanter kan behöva förstärkas. Ibland krävs rörläggning för att avleda vatten vid avverkning och en våtare trakt kan behöva kavlas med virke. Maskinerna ska aldrig köra i vatten.

Vid vattennära åtgärder lämnas alltid en kantzon så att vattenkvaliteten inte påverkas. Träd lämnas nära vattendrag och strandkanter även för att skugga vattnet, då fisken inte trivs i varma vattendrag och för att bibehålla det befintliga mikroklimatet.

Att ta hänsyn till vatten vid en skogsbruksåtgärd är bara ett av flera sätt att vårda vattenkvaliteten på skogsfastigheten. Kunskapen och medvetenheten om vikten av god vattenvård för att minska koldioxidutsläpp och gynna biologisk mångfald har ökat.

Det senaste seklet har nästan en fjärdedel av Sveriges totala ursprungliga våtmarksareal försvunnit, främst genom dikning och att vattendrag har rätats ut i samband med jord- och skogsbruk. Men de senaste 15 åren har våtmarker börjat restaureras och återställas. Enligt statistik från Naturvårdsverket har cirka 166 kvadratkilometer våtmark återskapats mellan åren 2010–2023.
– Även vi på Billerud märker ett större intresse för naturvård bland markägarna i dag, säger Lenitha. Kanske finns det diken som inte fyller sitt syfte eller fuktiga områden där våtmarker ganska enkelt kan återställas. Problem med översvämning i vissa områden kan också lösas genom att restaurera våtmarker. Den som är intresserad bör ta hjälp av en sakkunnig som kan bedöma området och vad som kan bli resultatet – vatten känner ju inga gränser och åtgärder på den egna fastigheten kan också påverka grannar.

Ekologisk betydelse

I Uppland har Upplandsstiftelsen sedan 25 år tillbaka jobbat med att återställa våtmarker och vattendrag. Stiftelsen ägs av Region Uppsala och länets åtta kommuner, och verksamheten syftar bland annat till att bevara och vårda länets natur.

Pär Eriksson, Upplandsstiftelsen, är biolog och specialiserad inom skog och ekologisk landskapsplanering. Han menar att samhället inte riktigt har insett innebörden av vattnets ekologiska betydelse och hur mycket vi människor historiskt har förändrat vattenförhållandena i delar av Sverige.
– På samma sätt som vi har förstått brandens betydelse för miljön och därför infört naturvårdbränningar, börjar vi nu förstå vilken betydelse vatten har för förekomsten av olika arter, vegetation och mikroklimat. Sämre fiskproduktion, utarmad biologisk mångfald, torra områden och översvämningar i städer är några av de problem som uppstår när marker dikas ur och torrläggs, säger Pär.

I dag finns insikten och det satsas pengar på att restaurera och återskapa våtmarker. Pär nämner flera små som stora projekt, som gör stor nytta: återställning av vattenvägar vid Hargs bruk, öppning av dammluckor vid Båtfors naturreservat vilket gynnar svämskogen i området, återvätning av marker vid Bölsjön och åtgärder för att gynna sumpskogarna vid sjön Vällen.
– Naturvård är sällan en quick-fix men att återställa vattenvägar kan gå ganska fort. Fiskvandring och det akvatiska livet återhämtar sig relativt snabbt. Även små åtgärder kan ha stor positiv påverkan på naturen, säger Pär.

Kolla kartan: Billeruds avtalskunder kan se vattenkartor över sin fastighet i sin digitala skogsbruksplan. Skogsstyrelsen har också en skogsvattenkarta på sin webbplats som kan användas för att lättare bedöma risken för negativ påverkan på sjöar och vattendrag i samband med skogliga åtgärder.