Smart skogsvård ökar lönsamheten

I Sverige utförs markberedning på mellan 150 000 och 200 000 hektar årligen. Markberedning ger bättre överlevnad och extra skjuts åt trädens tillväxt hela 17 år efter harvning, visar en studie från Skogforsk. Foto: Emma Eriksson

Synen på skogsvård har förändrats och skogsbruket utvecklas ständigt i rätt riktning. Det menar Jenny Landström, skogsvårdsledare och verksamhetsutvecklare skogsvård på Billerud.
– Tack vare forskning och ökad kunskap har skogsvården förbättrats inom en rad områden. I dag påverkar vi inte naturen mer än nödvändigt, till skillnad från tidigare då exempelvis plöjning skapade stora skador, säger hon. Skogsbruket har blivit bättre på att ståndortsanpassa och behålla variationen genom att till exempel spara lövträd. Vi skapar bättre planteringspunkter och har tillgång till förädlade plantor samt bättre frömaterial, vilket ger träd som är motståndskraftiga och växer bättre.

Rätt åtgärder vid rätt tid

Nyckeln till god skogsvård och en livskraftig skog är att göra rätt saker vid rätt tid.
– Påbörja en dialog med din virkesköpare och planera in kommande åtgärder i god tid – det ger både bäst tillväxt i virkesförrådet och bäst ekonomisk avkastning av skogsbruket, säger Jenny.

För att kunna utföra åtgärder vid rätt tidpunkt krävs planering och en bra överblick av skogsinnehavet. Här fyller skogsbruksplanen en viktig roll.
– Om jag måste välja en enskild faktor som är avgörande för skogens utveckling, så är det just att genomföra åtgärder vid rätt tid. Att röja i tid och att följa tidplanen där det går ett år från avverkning till markberedning, och sedan plantering året därpå, säger Jenny. Om man väntar för länge med att röja blir det svårare, och om man väntar för länge med att plantera hinner slyet etablera sig.

Det finns några enkla tumregler för när det är dags att röja och gallra.
– Ett barrbestånd bör röjas när träden har nått 2–3 meter. Om det finns stor risk för viltbete kan man avvakta tills träden nått 3–4 meter. Och när träden växt sig så höga att trädkronorna sluter sig är det dags för gallring, säger Jenny.

Den viktiga markberedningen

När den mesta tjälen har gått ur marken börjar säsongen för markberedning på allvar. Daniel Jansson har arbetat i tre år som grävmaskinist på Norrlövsta Entreprenad. Huvudsysslan är att utföra markberedningar i trakterna runt Alunda i Uppland. En vanlig arbetsdag börjar med att han planerar hur dagens körning ska läggas upp.
– Jag ser över traktdirektiv och fuktkartor. Beroende på årstid får man ta ställning till olika faktorer som kan påverka arbetet: det kan råda brandrisk, snö kan skymma fornlämningar och marken måste bära. Ibland tar jag en promenad över området för att bilda mig en uppfattning.

Som skogsägare kan man förbereda en markberedning genom att se till att området är tillgängligt, med bra skogsbilvägar och vändplaner. All information ska finnas i traktdirektivet – även information om eventuella partier som inte ska köras.
– Trakten ska vara städad och klar. Eventuell grot ska vara borta från hygget så att det inte riskerar att bli grus i riset. Ibland vill markägaren spara stickvägar till partier där de vill plocka ut ved eller områden till självföryngring. Jag brukar alltid kontakta markägaren innan jag påbörjar jobbet, och då passar jag också på att stämma av om det är något speciellt, säger Daniel.

Vilken typ av markberedning som ska göras bestäms när åtgärden beställs och planeras. Markförhållanden avgör maskinval och metod, men väl på plats krävs erfarenhet för att arbetet ska bli väl utfört.
– Jag brukar tänka på vilket resultat jag skulle förvänta mig om jag var skogsägare, och på att skapa förutsättningar så att planterarna kan göra ett bra jobb. Det får inte bli för svårt och gropigt.

Efter markberedningen tar Daniel provytor på trakten som dokumenteras i egenuppföljningen i Billeruds system. Syftet med provytorna är att säkerställa att markberedaren skapat tillräckligt många planteringspunkter, att de håller god kvalitet (mineraljordskontakt, rätt storlek, rätt djup) och att de är jämnt fördelade över hygget.

En väl utförd markberedning handlar inte bara om att skapa bra planteringspunkter – marken får inte köras sönder och kultur- och fornlämningar ska bevaras. Bärigheten kan vara en utmaning och den är ibland beroende av hur området har risats efter avverkningen. Enligt Daniel är ris det bästa sättet att undvika körskador.
– Om det har gått lång tid sedan avverkningen kontrollerar jag att riset inte har börjat ruttna och att det håller att köra på. Ibland kan man behöva flytta ris för att förbättra förhållandena. Ofta går det också att jobba sig runt ett område med sämre bärighet, maskinen har bra räckvidd.

Efter att ha arbetat flera år i samma geografiska område ser nu Daniel resultatet av sitt arbete.
– Ibland när jag är ute och kör ser jag att plantorna har tagit sig på trakter som jag tidigare har markberett. Det är det roligaste med jobbet – att planera markberedningen och att sedan få se att det blev bra gjort!