Reducera risken

Röjning och gallring påverkar inte bara tillväxten utan också beståndens kvalitet. Foto Johnér.

Risker i skogsbruket har funnits i alla tider. Bränder, torka och skadeangrepp är inga nya företeelser. Däremot innebär klimatförändringen att riskexponeringen har ökat. Det säger Jonas Kling, senior virkesköpare i Södra Svealand.
– Att klimatet har förändrats står utom alla tvivel. Forskningen visar att klimatgränsen i Sverige flyttar sig 5–10 kilometer norrut per år. Det betyder att vi i dag har samma klimat i Svealand som norra Skåne hade i början av 80-talet. Vegetationsperioden har blivit en månad längre.

Klimatförändringarna ställer nya krav på dagens skogsägare. Perioder med torka, kraftiga stormar och ökade skadeangrepp påverkar redan svenska skogar. Samtidigt finns det flera saker privata skogsägare kan göra för att minska sårbarheten och stärka både tillväxt och ekonomi på lång sikt.
– Den största risken i dag är egentligen inte klimatförändringarna i sig, utan att man inte är medveten om vad de innebär och anpassar sitt skogsbruk till de nya förutsättningarna, säger Jonas.

En längre vegetationsperiod är i grunden positiv då skogen växer längre och snabbare. Men växande träd behöver mycket vatten, och det är risk för lägre grundvattennivåer i framtidens klimat. Att behålla vattnet i skogen blir därför en central fråga framöver.
– Myrar, mossar och sumpmarker är viktiga för skogens förmåga att buffra vatten och jämna ut vattenflöden. Vi har ett ansvar att vara rädda om dessa miljöer och att i viss mån även återställa utdikade våtmarker. Syftet är att försöka behålla vattnet i skogen och det ytliga grundvattnet, istället för att det rinner direkt ut i sjöar och hav, säger Jonas.

Kombinationen av högre temperaturer, längre vegetationsperiod och torrare somrar påverkar också trädens vitalitet.
– När träden utsätts för vattenstress försämras deras naturliga försvar och risken ökar för sekundära skador som insektsangrepp och röta.

En aktiv skogsskötsel är grunden

En aktiv skogsskötsel är grunden för att skapa en motståndskraftig skog. Granskog ska omsättas i tid, tallskog kan sparas längre. Röjning och gallring påverkar inte bara tillväxten utan också beståndens stabilitet.
– Bestånd som gallras i rätt tid får stabilare träd med bättre kronutveckling och rotsystem. Det minskar stormkänsligheten samtidigt som tillväxten förbättras. Undvik att gallra äldre granskog då den blir känsligare för storm och snöbrott, och det tar mellan fem och tio år innan skogen stabiliseras efter en gallring.

Jonas poängterar också betydelsen av noggrannhet och att ha koll på detaljerna i skogsbruket.
– Misstag i planeringen kan bli kostsamma. Till exempel ska man inte skapa en hyggeskant i gammal skog med exponering mot syd och sydväst. Den förhärskande vindriktningen och solexponeringen gör träden väldigt utsatta för stormfällning och torkskador, vilket i sin tur exponerar skogen för skador av granbarkborre. Det är också viktigt att vara mycket uppmärksam på färska vindfällen av gran i solexponerade hyggeskanter. För att undvika skador av granbarkborre, måste dessa upparbetas.

Betydelsen av ståndortsanpassning, alltså att välja rätt trädslag utifrån markens förutsättningar, kan inte nog betonas, menar Jonas. Tall, björk och andra lövträd kan i många fall skapa mer robusta bestånd, särskilt på torrare marker.
– Vi har blivit ganska duktiga på det inom skogsbruket, framför allt har medvetenheten ökat om problemen med att sätta gran på torra marker som är bättre anpassade för tall. Både andelen tall och löv har ökat i Sverige, vilket är positivt. Men i vissa områden är betestrycket av klövvilt mycket högt, vilket gör att skogsägarna föredrar gran. Att ha koll på klövviltstammarna är – även det – en viktig del av riskanalysen.

Säkra ekonomin

Allt eftersom fler intresserar sig för att variera sina trädslag, ökar också intresset för trädslag som inte hör till de vardagliga och som kanske inte efterfrågas av industrin.
– I Sverige köper industrin framför allt gran, tall, björk och asp – där finns stora volymer och det är en förutsättning för att industrin ska kunna hantera virket. Det är viktigt att vara medveten om det om man vill prova nya, exotiska trädslag. Den skog som planteras i dag behöver vara säljbar i framtiden, annars tar man en ekonomisk risk.

Andra faktorer som är viktiga för att minska den ekonomiska risken är att undvika att vara belånad och se till att ha en skogsförsäkring.
– Jag skulle rekommendera att omsätta skogen och betala av sina skulder. Annars kan man riskera ekonomiska problem om skogen drabbas av omfattande skador. Om det gäller stora skogliga värden ska man också se över sitt försäkringsskydd och för det behöver man en korrekt skogsbruksplan, säger Jonas.

Trots de utmaningar som klimatförändringarna innebär ser han fortsatt positivt på framtiden för privat skogsägande.
– Efterfrågan på hållbar skogsråvara kommer att vara hög även i framtiden. Det är en förnyelsebar resurs som ligger helt rätt i tiden. Skogen är fortfarande en mycket bra investering, men för att säkra den behöver man som skogsägare vara engagerad, aktiv och anpassningsbar.