Högre virkesvärde med laserskanning
Krokighet är den vanligaste orsaken till att talltimmer vrakas. Ny forskning visar att laserskanning kan hjälpa till att identifiera krökar redan innan träden fälls – något som kan bidra till färre vrak, bättre aptering och ett högre värde på virket.
När ett träd ska apteras räknar skördarens apteringssystem ut hur stammen bäst ska delas upp i olika sortiment. I dag bygger beräkningarna framför allt på information om trädets längd och diameter. Men även stamformen har betydelse, och just krokigheten är något som apteringssystemen i dag inte kan mäta. Därför behöver skördarföraren bedöma den visuellt, vilket inte alltid är helt enkelt.
– Det kan vara riktigt svårt att se de långa, svepande krökarna. Speciellt om kröken sveper bort eller emot föraren. Ser man stammen i profil kan det vara lättare, men generellt är det väldigt svårt att identifiera krökarna, säger Nils Lindgren, forskare på Skogforsk.
En felbedömning av stammens form kan få ekonomiska konsekvenser. En stock som bedöms som för krokig kan gå direkt till massaved, trots att delar av stammen hade kunnat användas som sågtimmer. Om en krokig stock istället går till sågverket riskerar den att bli vrakad.
I ett försök att komma till rätta med problemet har Skogforsk tillsammans med SLU, RISE och Komatsu Forest undersökt möjligheten att analysera trädens form med hjälp av en laserskanner monterad ovanpå skördarens hytt. Skannern skickar ut miljontals laserstrålar i olika riktningar och mäter avståndet till det som strålarna träffar. På så sätt skapas en tredimensionell bild av träden runt skördaren, där även stamform och krökar kan urskiljas.
– Det gör det möjligt att, utöver längd och diameter, också anpassa apteringen utifrån trädens form, säger Nils Lindgren.
Krokighet står bakom de flesta vraken
Jonny Wigert, virkesvärdestekniker på Billerud, ser en tydlig potential i laserskannerlösningen:
– I dag har vi kanske 2–3 procent vrak och för talltimmer är krökar den främsta orsaken. Skulle vi inte ha några krokvrak skulle vrakandelen sannolikt hamna under en procent, säger han.
Enbart möjligheten att upptäcka krokar i rotstocken skulle göra stor skillnad.
– Det är där det största värdet på trädet sitter. Första stocken står ju för uppemot halva värdet av trädet, säger Jonny.
Laserskannerlösningen skulle också underlätta arbetet för skördarföraren.
– Man brukar prata om att en skogsmaskinförare fattar fler beslut per minut än en stridspilot. Det är ett ganska belastande arbete. Kan vi lyfta av en del av de besluten så tror vi att maskinförarjobbet kan bli både enklare och locka till sig en bredare målgrupp, säger Nils.
Kan ge högre värde på skogen
För den privata skogsägaren är det framför allt virkesvärdet som gör tekniken intressant.
– Det skulle innebära att skogsägaren får en större hög med sågtimmer från sina avverkningar och ett högre värde på skogen, säger Nils Lindgren.
Dessutom skulle lösningen vara bra ur ett hållbarhetsperspektiv.
– Tittar vi framåt, kanske 20 år, så ser vi i simuleringar att vi kanske inte kan avverka så mycket mer volym per år än vi gör i dag. Då blir det ännu viktigare att ta hand om den råvara vi redan har på ett bättre sätt. Vi behöver bli mer resurseffektiva, säger han.
Det är dock ett tag kvar innan tekniken kan börja implementeras storskaligt i skogsmaskinerna. Hittills har mätnoggrannheten endast testats på två trakter. Även apteringssystemen behöver utvecklas så att de kan använda den nya informationen. Dessutom vill man titta vidare på hur mer komplexa situationer ska hanteras, exempelvis träd där stammen delar sig. Men Nils ser hoppfullt på framtiden:
– Det ser väldigt lovande ut. Får vi bara till lite fintrim och testning i större skala så ska vi nog kunna få det här att funka, avslutar han.