Nytt förfarande kring nyckelbiotoper
Den nuvarande metoden för Skogsstyrelsen att registrera nyckelbiotoper föreslås upphöra senast den 31 december 2020.
En registrering av en nyckelbiotop har i praktiken inneburit att området inte kan avverkas och skogsägaren har då inte kunnat få någon avsättning för virket och missat en intäkt. Nu har Skogsstyrelsen fattat beslut om att kunna upphöra med registreringen av nyckelbiotoper i samband med att skogsägare gör en avverkningsanmälan.
Men först ska Skogsstyrelsen utveckla ett arbetssätt för en allsidig utredning av avverkningsärenden inklusive dokumentation av miljövärden. När det nya arbetssättet är framtaget och har redovisats, kan Skogsstyrelsens styrelse ta beslut om ny arbetsmetodik som exempelvis kan innebära att sluta registrera nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälning.
– Från Billeruds sida ser vi positivt på att detta ses över och det ska bli intressant att följa vad det nya utvecklade arbetssättet kommer att innebära, säger Per Funkquist, hållbarhets- och kommunikationsansvarig Billerud Skog. Vi tolkar Skogsstyrelsens beslut som att miljötillsynen inte försvinner på något sätt men att förfarandet kring nyckelbiotoper kommer att se annorlunda ut.
Nyckelbiotoper kommer registreras även fortsättningsvis när det gäller vissa verksamheter, vid exempelvis områdesskydd och i uppdragsverksamhet som utförs av entreprenörer vad gäller till exempel skogsskötsel.
Läs mer på Skogsstyrelsen.
Om nyckelbiotoper
Varje år görs över 60 000 avverkningsanmälningar. Under den senaste 10-årsperioden har Skogsstyrelsen registrerat i snitt omkring 200 nyckelbiotoper per år i samband med en anmälan. En nyckelbiotop kan beskrivas som ett område i skogen som med sina höga naturvärden har en stor betydelse för skogens växter och djur. I en nyckelbiotop kan det finnas hotade eller sällsynta arter.
Källa: Skogsstyrelsen