- Fritid i skogen
Dragkraft till naturen
Vintern är den givna högsäsongen för hundspann. Sara Renöfält är bara 16 år men tävlar frekvent med sina Alaskan huskys. För henne är naturupplevelsen och äventyret ett livselixir.
Det går undan när förutsättningarna är perfekta. När underlaget är hårt och krispigt och med vinden i ryggen känns det ibland som att släden flyger fram över snön. Framdragen av sina ivriga Alaskan huskys njuter Sara Renöfält som mest.
– Jag föddes in i det här med hundspann och har kört hundar sedan jag kunnat stå på en släde. Mina föräldrar hade hund långt innan jag föddes och i dag har vi 21 Alaskan huskys som jag älskar otroligt mycket. Det är hundarna och körningen jag lever för, säger Sara.
Frihetskänslan är oslagbar
Sara bor tillsammans med sin familj i Häggnäs i Västerbotten och har skogen som granne och sin naturliga hemvist. Det är i naturen hon känner sig hemma och får energi.
– När jag är ute på långa turer med släden och hundarna, då kommer frihetskänslan och det är alltid det jag tyckt om med naturen.
Trots att Sara bara är 16 år tävlar hon en del med sina hundar och väljer alltid distansloppen före sprint eller medeldistans. Så sent som i vintras körde hon ett lopp i Norge på cirka 20 mil med två pauser om sex timmar vardera där hundarna och förarna kunde vila och fylla på energidepåerna.
Ett äventyr varje gång
De som tävlar i hundspann tränar nästan varje dag. Under högsäsongen blir vilodagarna därför lätträknade för Sara.
– Man kör oftast på skoterleder och under de ljusa timmarna kan det vara svårt att upptäcka mötande skotrar i tid. Därför kör man med pannlampa när det är mörkt. Då syns man bra och det är lätt att se om man får möte. Men är det skare på snön kan man köra överallt i skogen, på fjället eller på isar. Att få vara ute med mina hundar är ett äventyr varje gång, säger Sara.
Hundarna bor i en hundgård men släpps ofta in i huset, dock inte alla på en gång. När Sara ska ut och köra selar hon på dem och kopplar sedan fast dem i par framför släden. Längst fram placerar hon de hundar som tycker om att tänka och sätta tempot. Hundarna längre bak behöver inte tänka lika mycket och de starkaste sätter hon längst bak närmast släden.
Frihetskänslan kommer när jag är ute på långa turer med släden och hundarna.
Vilken position i spannet som passar hundarna bäst kan vara helt individuellt, menar Sara.
– Som förare bestämmer jag farten och vart vi ska åka. Det gäller att både bromsa ned så att de orkar hela distansen och att berömma hundarna när det går tungt. De älskar att dra släden och lever för det, avslutar hon.
Typiska slädhundar
Alaskan husky, Siberian husky och Grönlandshund är exempel på typiska slädhundar som länge avlats för att gilla hård ansträngning och svåra klimatförhållanden. Med rätt träning kan de dra upp till 20 mil per dygn med pauser för mat och vila. De äter energirikt foder som är anpassat för hårt arbetande hundar. En släde dras vanligtvis av mellan fyra och 14 hundar. På sommaren är hundarna lediga från tung träning för att inte riskera att bli överhettade med sin varma päls.