Drönare ger överblick över stormskadorna
Stormen Johannes har orsakat omfattande skador i skogarna. På vissa håll har hela bestånd slagits ut. Med hjälp av drönare kan Billerud snabbt skapa en tydlig bild av skadeläget och identifiera vilka områden som behöver prioriteras först.
Anders Lundberg, distriktschef för Billerud i Hälsingland, berättar:
– Det har varit en intensiv och känslomässigt tuff inledande fas efter stormkatastrofen. Våra virkesköpare har suttit många timmar i telefon med skogsägare, som antingen själva sett förödelsen i sina skogar eller fått höra av andra att det blåst ner träd på deras fastighet, men ännu inte vet hur omfattande skadorna är.
Nu har arbetet gått in i nästa fas: att skapa en samlad och mer detaljerad bild av skadeläget. För planeringsspecialisten Markus Palm, som i vanliga fall planerar trakter och gör naturvärdesbedömningar, ser arbetsdagarna i dag helt annorlunda ut.
– Nu jobbar jag som drönarpilot på heltid. Det är det som gäller för mig. Jag försöker inventera och kartlägga omfattningen av skadorna, säger han.
Exakta positioner för vindfällen
I inventeringsarbetet använder Markus Palm en appbaserad lösning som innebär att drönaren flyger helt autonomt över utvalda områden.
– Jag ritar bara in området som ska inventeras, så sköter drönaren i princip sig själv enligt rutten. Drönarbilderna sätts sedan automatiskt ihop till ett sammanhängande ortofoto, som direkt kan läggas över fastigheten i våra system. Då kan vi tydligt se hur omfattande vindfällena är och få exakta positioner för var de finns, förklarar Markus Palm.
Vilka områden som ska flygas bestäms i nära dialog med virkesköparna, eftersom de har den löpande kontakten med de skogsägare som drabbats. På så vis säkerställs att de mest utsatta fastigheterna prioriteras först. Att drönare är ett effektivt hjälpmedel i storminventeringen har blivit extra tydligt under de vinterförhållanden som nu råder. Först och främst finns det en tydlig säkerhetsfördel.
– Jag står vid en plogad väg och flyger. Det är en betydligt bättre arbetsmiljö än att ge sig ut i terrängen just nu, säger Markus Palm.
Utöver säkerhetsaspekten innebär arbetet en betydande tidsvinst.
– På vissa håll ligger uppemot en meter snö. Att ta sig fram till fots, eller med skidor eller snöskor, är extremt tidsödande i dessa förhållanden. Med drönare kan vi skapa oss en överblick mycket snabbare. På en dag kan en drönare inventera samma yta som annars skulle ta minst en vecka att göra manuellt, säger Anders Lundberg.
Även om snön till viss del försvårar tolkningen av bilderna, ger drönarna ändå ett väldigt bra beslutsunderlag, särskilt i de hårdast drabbade områdena.
– Där det är totalskador syns stormfällena mycket tydligt, trots det djupa snötäcket. I vissa bestånd med mer spridda skador är det svårare att se allt på kartorna, och man kan behöva zooma in mer. Men just nu fokuserar vi på de mest drabbade områdena och där fungerar tekniken väldigt bra, säger Markus Palm.
Upparbetningen är i gång
Parallellt med drönarinventeringen har upparbetningen av vindfällen påbörjats, men den djupa snön skapar problem även för maskinerna.
– Det är utmanande med all snö vi fått. Vi har fått avbryta på vissa områden och försökt hitta andra ställen med mindre snömängder, där det är lämpligare att köra maskinerna, säger Anders Lundberg.
I de svårast drabbade områdena kommer även maskinresurser från andra områden som inte drabbats lika hårt att hjälpa till.
– Det här kommer att ske stegvis i takt med att förutsättningarna blir bättre. Det är inte så stor idé att plocka hit massa extra maskingrupper som producerar kanske en tredjedel av vad de gör i vanliga fall, säger Anders Lundberg.
Men vad händer med det nerblåsta virket om det får ligga kvar länge i skogen innan det upparbetas? Finns inte risk att det tappar i värde? Anders Lundberg ger hopp utifrån sina tidigare erfarenheter:
– Vi lärde oss mycket av stormen 2011 i norra Hälsingland, då arbetet med vindfällen pågick ända fram till sommarsemestern och även en bit in på hösten utan att virkeskvaliteten försämrades. Så länge träden sitter ihop med rötterna brukar de klara sig rätt länge. Då får de fortfarande lite vatten när växtsäsongen drar i gång, säger han.
Förhoppningen är nu att det blir en kall vår, så att det inte blir någon omfattande insektssvärmning.
– Och jag hoppas att jag kan låta badbyxan ligga kvar i byrålådan i sommar, avslutar Anders Lundberg.