- Skogsskötsel
Allt vanligare med lövträd
Fler och fler skogsägare ser att det finns mycket att vinna på att öka andelen löv i sina bestånd, både ekonomiskt och ekologiskt. Antalet lövplantor som beställs hos plantskolorna har ökat kraftigt.
Lövved har många fördelar och är eftertraktad av skogsindustrin. För privata skogsägare finns det därför många goda skäl att satsa på björk och andra lövträd, både som ren lövskog och i blandskogar.
– Jag tycker att man ska se björk och andra lövträd som en lika naturlig del av skogen som tall och gran, säger Jens Brorsson, skogsförvaltningschef på Billerud.
Enligt Riksskogstaxeringen (Skogsdata 2022) står lövträden för ungefär 19 procent av det samlade virkesförrådet i Sverige och trenden är stadigt uppåtgående. Volymen av lövträd och den procentuella lövträdsarealen har sedan 1985 ökat från 6,4 till 9,2 procent av den produktiva skogsmarksarealen.
– Det finns många anledningar att föra in mer björk i sina bestånd, säger Jens. Upplevelsefaktorn och att öka variationen i skogen är viktiga anledningar men framför allt handlar det om riskspridning och att ståndortsanpassa. Precis som det finns trakter som lämpar sig bäst för tall eller gran, finns det även trakter som lämpar sig bäst för björk. Homogena bestånd är mindre motståndskraftiga mot skadegörare och klimat, så det finns flera goda anledningar att skapa en varierad skog.
Industrins efterfråga på björk är stor. Pappers- och massaindustrin behöver en mix av lövved och barrved för att få fram bra produkter. Lövved med dess korta fiber lämpar sig väl för finare förpackningsmaterial och kartong, där goda tryckegenskaper behövs. Billerud använder lövfiber i massan för att tillverka en stor del av produkterna.
– I Sverige är vi inte självförsörjande på lövved i dag och vi skulle gärna se att det fanns en större tillgång på löv i Sverige, säger Jens.
Prioritera björk vid föryngring
Den som vill öka andelen lövträd gör det enklast i samband med en föryngringsavverkning. Björken växer naturligt på de flesta platser och genom att prioritera den redan i föryngringsfasen kan man få en bra ståndortsanpassning. Fuktiga och blöta områden lämpar sig ofta väl för naturlig björkföryngring.
– Den som vill etablera en ren björkskog bör däremot fundera på att plantera förädlad björk, säger Jens. Förädlade plantor har högre volymtillväxt och bättre kvalitet än oförädlade plantor. Kom ihåg att planterad lövskog kan behöva skyddas mot viltbete.
Lövskogsbruk kräver en aktiv skötsel där tidig röjning är en av de viktigaste åtgärderna. Ungefär vart femte år ska hälften av stammarna bort. När föryngringen är fem år gammal, röjs den till cirka 3 600 stammar per hektar. År 10 halveras sedan beståndet till 1 800 stammar per hektar och år 15 halveras sedan beståndet till 900 stammar per hektar. Då ska beståndet ha cirka 4,5–5 meters stamavstånd.
– För att avgöra om det är dags för gallring kan man gå ut i skogen när löven är utslagna och titta upp i krontaket – om de bästa träden inte har plats för att breda ut sig i sidled, då behöver det gallras, säger Jens.
Fördelar med löv- och blandskog
Kortare omloppstid
Björk har en snabbare omloppstid än gran och tall. Med rätt skötsel kan björk vara avverkningsklar på ungefär 40–50 år, jämfört med granens 60–80 år.
Bättre gallringsutbyte
Björkens kortare omloppstid gör att den i en blandskog, vanligtvis kan avverkas i samband med sista gallringen.
Stormtålighet och motståndskraft
Lövträd har ett stabilt rotsystem som gör att de klarar stormar bättre än gran. Dessutom drabbas lövträd inte av granbarkborre och är mindre lättantändliga vid brand.
Viltföda och biologisk mångfald
Lövträd bidrar till en rikare skogsmiljö genom att ge föda och skydd åt vilt som rådjur, hjort och fåglar. Lövskog gynnar ett större spektrum av insekter och svampar jämfört med monokulturer av barrträd.
Växande efterfrågan
Industrin efterfrågar alltmer lövved, särskilt björk, för tillverkning av pappersmassa, faner och högvärdiga träprodukter.