Att ge nästa generation chansen

Anders Sunesson är skogsägare från Dala-Husby, strax norr om Hedemora i Dalarna. Han är utbildad skogsmästare och jobbar som skoglig rådgivare och auktoriserad redovisningskonsult på Ludvig & Co. Anders har hjälpt till vid otaliga generationsväxlingar och håller träffar där han försöker handleda och underlätta i ämnet.
– Det absolut viktigaste är att alla i familjen är delaktiga i processen redan från början, säger Anders.

Ofta handlar den stora frågan om huruvida skogsfastigheten ska ges som gåva, eller överlåtas via försäljning. Ibland är svaret enkelt då föräldrar till ett ensamt barn skänker sin fastighet som en gåva, andra gånger handlar det om fler syskon där någon köper ut övriga. Det finns inte några självklara rätt eller fel, utan det beror på varje enskild situation.
– Oavsett hur skiftet görs är rådet att inte vänta för länge. Ett lyckat skogsbruk med bra utväxling kräver att den eller de som tar över inte nödvändigtvis är unga, men att de åtminstone känner sig unga nog och har krafterna att göra ett bra jobb.

En del gör överlåtelsen tidigt i livet, kanske redan innan de fyllt sextio och andra väntar tills de är åttiofem eller ännu äldre, inget är mer rätt än något annat.
– Man får ha full respekt för föräldrarna som faktiskt ska släppa något man vårdat ömt under kanske hela sin livstid, säger Anders.

Det finns dock otaliga exempel på bråk och osämja när skog och skogsfastigheter ska delas upp efter en bortgång. Ofta gör man barnen en björntjänst genom att låta dem ta tag i allt i samband med arv, även om många föräldrar vill vara rättvisa och ge en syskonskara samma andelar.
– Det innebär visserligen ett väldigt enkelt generationsskifte, men kan skapa stora problem senare. Ibland måste man ta tuffa beslut och göradet som är bäst för sig själv, skogen och situationen, säger Anders.

Han trycker också på att en skogsägare faktiskt är en företagare och då ska tänka som just en företagare. Ett bra nätverk med rådgivare såsom virkesköpare, bankmän och revisorer är bra att bolla med. Att precis som en företagare faktiskt räkna hem vinsten vid ett skifte är också viktigt.
– Ofta vill föräldrar inte ta vettigt betalt eftersom det är ens barn som ska ta över. Det som då händer är att de inte sörjer för sin egen ekonomi. Ofta är skogen deras pensionsförsäkring och något som varit ett nödvändigt tillskott under årens lopp. Det är bättre att ta skäligt betalt och ge tillbaka sedan, i stället för att behöva komma och låna av pengar som borde vara ens egna, menar Anders.

Han tipsar om att ta hjälp utifrån.
– Generationsväxling är komplext och det kräver ofta att man är insatt och har stor kunskap. Framför allt vad gäller frågorna kring gåva eller försäljning där det finns otaliga ”om och men”. Det kan också vara skönt att få med en opartisk person i diskussionerna. Ett lyckat generationsskifte innebär inte enbart en lösning kring skattefrågorna, utan handlar även om att ta hand om och bevara en bra relation inom familjen.

Så här går det till

1. Granska det förslag till taxeringsvärde ni fått från Skatteverket under hösten. Ändra uppgifterna om förslaget inte är riktigt, så att ni får ett korrekt taxeringsvärde.

2. Att göra en värdering av skogsfastigheten är enkelt utifrån en aktuell skogsbruksplan. Med en korrekt värdering av fastigheten får alla inblandade samma bild av de ekonomiska förutsättningarna. Planen ger bra överblick över utgifter och inkomster, men också mål och visioner med skogen. Det är också lättare att få banklån om man har en aktuell och uppdaterad skogsbruksplan, för den som till exempel behöver hjälp att lösa ut föräldrar och syskon.

3. Spara all dokumentation från generationsskiftet för att kunna gå tillbaka och se tidigare värden, om det skulle uppstå diskussioner vid ett kommande arv eller liknande.