Förädlade plantor - nu syns effekten

Målet med skogsträdförädling är att få ut mer och bättre virke genom att använda vitala och snabbväxande plantor från de bästa trädindividerna.

Målet med skogsträdförädling är att få ut mer och bättre virke genom att använda vitala och snabbväxande plantor från de bästa trädindividerna. Det handlar om klassisk förädling. Ett stort antal individer testas och jämförs. De bästa väljs ut, sätts i fröplantage och korsas med andra utvalda individer. Generation för generation får trädplantorna allt bättre egenskaper.

– I varje trädgeneration väljer vi cirka 1 000 träd från varje art, främst gran, tall, björk och contorta. Vi tittar på egenskaper som anpassning, tillväxt, rakhet, grenighet och densitet, säger Johan Westin, biträdande chef vid Skogforsk.

Fler blir medvetna om fördelarna med förädlade plantor

Förädlingsprocessen tar 25–30 år från fröurval till färdig planta.
– Förädlade plantor är mer livskraftiga och möjliggör tidigare gallring och avverkning, förklarar Bo Karlsson, chef för plantförädling på Skogforsk. Fler och fler blir medvetna om fördelarna med förädlade plantor. Därför gäller det att vara ute i god tid när man ska föryngra eftersom det alltid är brist på det bästa plantmaterialet.

Många tror att plantförädling är lika med genmodifiering, är det så?
– Nej, vi sysslar inte med modifiering av plantornas DNA så som det görs på labb. Men när vi korsar två individer förändras givetvis det genetiska ”paketet”, säger Johan.

– Genom att leta efter DNA-markörer kan vi ta bort träd med dåliga egenskaper och göra förädlingen effektivare. Men det har inget med genmodifiering att göra, förklarar Bo. Eftersom vi känner till hela granens genuppsättning vet vi vilka gener som styr till exempel grenigheten hos trädet. Genom att titta på de utvalda träden kan vi se vilka som har anlag för grovgrenighet. Då väljer vi inte dessa som framtida fröträd.

Vid direktplantering planterar man direkt efter avverkning

Markberedning, omsorgsfull plantering och röjning är viktigt för att tillväxtpotentialen hos de förädlade plantorna ska ge maximal effekt.

– För att få igång nästa trädgeneration gäller det att göra rätt från början. Markberedningen är grundläggande. Lika viktigt är det att välja rätt trädslag till rätt mark, säger Lars Bergman, verksamhetsutvecklare för skogsvård på Billerud.

Traditionell plantering eller direktplantering (grönrisplantering), vilken metod är bäst?
– Den traditionella metoden är vanligast och mest beprövad. Planteringen sker efter två års hyggesvila och med snytbaggeskydd i de områden som har snytbaggeproblem. Man måste ta hänsyn till att snytbaggen, en av de värsta skadeinsekterna, är som mest aktiv ett till två år efter slutavverkning, säger Lars. Avgörande för en bra föryngring är en väl utförd markberedning.

Vid direktplantering planterar man direkt efter avverkning, gärna markberett med grävmaskin. Det är en lämplig metod på bördiga marker, och man kommer igång snabbt innan konkurrerande vegetation tar över. Stora plantor med bra snytbaggeskydd krävs då plantan sitter i marken när snytbaggen är som mest aktiv.
– I dag sätts 1 800–2 000 plantor per hektar, beroende på bonitet, säger Lars.

Ska man sätta färre för att bygga beståndet inför gallringen? Eller sätta tätare och röja däremellan? Det är en avvägning som ytterst handlar om ekonomi och kvalitet. Även röjningen är viktig för den långsiktiga kvaliteten.

– Med mer snabbväxande plantmaterial kan tiden till första röjning kortas. Röj i tid och ytta produktionen till rätt stammar. Det görs genom att välja de bästa stammarna vid första och andra röjning. Låt sedan beståndet stå fram till gallring. Vissa ser markberedning, plantering och röjning enbart som en kostnad. Ett sådant resonemang försämrar förutsättningarna för en frisk skog med bra virkesproduktion i framtiden. Att skapa och sköta beståndet är en långsiktig investering. Det handlar inte om, utan hur det ska göras, säger Lars.