- Fritid i skogen
När isarna släpper
Nu stundar islossningens tid när hav och sjöar börjar släppa taget om vintern. Islossning är den tidpunkt då isen bryts upp och till slut försvinner från sjöns yta.
Våren är i antågande och på många sjöar och havsvikar runtom i landet börjar isen ge vika. Processen kan ske långsamt och stilla – eller dramatiskt med brak och rörelser när isen pressas av vind och stigande vattentemperaturer.
Enligt SMHI har både isläggning och islossning förändrats tydligt under de senaste decennierna. Den genomsnittliga isperioden har blivit kortare i hela landet, särskilt i södra Sverige där vintrarna ofta är mildare än förr.
– Vi ser att isarna ligger färre dagar per år, och variationen mellan åren har ökat, säger Maud Goltsis Nilsson, hydrolog vid SMHI.
För södra delen av landet har isperioden under de senaste decennierna kortats med i genomsnitt omkring fem veckor – i norra Sverige är minskningen mindre, men ändå tydlig. I dag händer det dessutom relativt ofta att sjöar – särskilt i söder – förblir isfria en hel vinter. Förklaringen är ett varmare klimat.
– En kortare isperiod påverkar sjöarnas ekosystem och vattenkvalitet. Sjöar som inte har isen som ett skyddande lock blir kallare och isen skyddar även fiskar från rovfåglar. För den enskilde innebär det att de traditionella isvägarna och möjligheterna till isfiske eller skridskoåkning blir mindre förutsägbara, förklarar Maud Goltsis Nilsson.
Detaljerade observationer
För den som vill följa utvecklingen finns detaljerade observationer från omkring 40 stationer runt om i landet på SMHI:s webbplats. Där rapporteras årliga datum för isläggning och islossning, tillsammans med historiska serier som sträcker sig mer än hundra år bakåt.
Observationerna går helt enkelt till som så att en observatör som bor på platsen har i uppgift att rapportera när isarna lägger sig och släpper. När isen har legat stabil i tre dagar skickas en rapport till SMHI. Det kan bli flera rapporter under en säsong om temperaturskiftningar påverkar isarna.
– Det ger en unik möjlighet för privatpersoner att se både årets och de långsiktiga förändringarnas mönster, men datainsamlingen görs framför allt för att följa förändringar i klimatet, säger Maud Goltsis Nilsson. På SMHI:s webbplats finns information om observationer, hur sjöar och vattendrag påverkas av klimatförändringar samt en klimatscenariotjänst för allmänheten.
Den förrädiska vårisen
- Våris är ofta svagare än vinteris — även om isen ser tjock ut. Den starka vårsolen värmer upp isen snabbt och värmepåverkad is kan smälta inifrån vilket är svårare att upptäcka. Vårisar kan se bäriga ut men saknar ofta kärnisens styrka.
- De första tecknen på islossning är att isen börjar släppa vid strandkanten. Undvik is nära vass, sund och utlopp.
- Kontrollera alltid isens kvalitet – använd ispik, borra ett hål och undersök om isen är klar, hållbar kärnis. Ge dig aldrig ut på isen ensam. Om osäkerhet råder — håll dig på land.
- Fler säkerhetsråd och tips finns på Friluftsfrämjandets webbplats.