- Skogsskötsel
Svamparna som hotar skogen
Har du koll på skadesvamparna som gör träden sjuka och i vissa fall oanvändbara? Så här gör du för att minska risken att din skog drabbas, och så agerar du om det ändå händer.

Vissa skadesvampar är så aggressiva att du måste ta ner de träd som angripits, medan andra kan minska trädens tillväxt under flera år. Jan Stenlid är professor i skogspatologi vid SLU och forskar på skadesvampar. Bland annat arbetar han med att förädla träd så att de blir motståndskraftiga mot svampangrepp.
– Skadesvamparna finns ständigt närvarande i skogen, men ställer bara till problem när vissa förutsättningar uppstår vilket beror på miljö, temperatur och antal sporer. Då kan ett utbrott sätta igång, säger han.
Trivs i värme och fukt
Många svampsorter gynnas i värme och fukt. Klimatförändringar kan därför bidra till att svampar sprids lättare eller dyker upp i nya områden. Till exempel orsakade svampen Diplodia pinea, som tidigare bara siktats i varmare EU-länder, ett kraftigt angrepp utanför Arlanda 2016.
Det bästa du kan göra för att undvika angrepp är att se till att skogen är gallrad, röjd och luftig.
Att det blivit varmare det senaste decenniet har gjort att svampar som tidigare bara fanns i södra Sverige har börjat dyka upp vid Norrlandskusten.
– En temperaturhöjning på bara två grader är tillräckligt för att flytta upp gränserna för vilka lägen svampar klarar av, säger Jan.
Det bästa du kan göra för att undvika angrepp är att se till att skogen är gallrad, röjd och luftig.
– Skogen behöver kunna lufta igenom ordentligt, säger Jan. Det är även bra att ta bort döda grenar där sporerna kan hålla till.
Du kan också se till att främja blandskog, eftersom svampar inte sprids lika lätt där som i ren gran- eller tallskog. Då fördelar du också riskerna; om du skulle behöva ta ner skadade träd har du andra träd att satsa på.
– Läs på och ha rätt odlingsmaterial beroende på var skogen ligger. Välj till exempel inte tallplantor av för sydligt ursprung eftersom de är mer mottagliga för angrepp, säger Jan.
Rotticka orsakar mest skada
Den skadesvamp som ställer till mest skada för skogsägare i Sverige är rotticka som orsakar röta på gran. Den sprider sig från färsk ved till stubbar, men går att stoppa med biologisk bekämpning. Det innebär att man vid gallring sprutar på en annan svamp på stubbarna, som gör att rottickan inte får fäste.
Oskar Nilsson är virkesköpare på Billerud i området Dalarna-Hälsingland. Han har märkt av en ökad efterfrågan på stubbehandlingar de senaste åren.
– Vi rekommenderar stubbehandlingar vid grangallring om det är varmare än fem grader, säger han. Rottickan angriper inte tall i någon större omfattning här, så den behandlar vi inte. Det man kan tänka på är att gallra antingen på vintern när marken är tjälad eller under torrare perioder på sommaren på områden med känslig mark. Då minimerar man körskador, som kan göra att rottickan sprider sig till skadade rötter.
Om du misstänker ett svampangrepp i din skog ska du i första hand vända dig till din lokala virkesköpare, för att få råd om vad du ska göra. Kanske behöver du ta ner de mest angripna träden för att stoppa ett utbrott.
– Hör gärna med din virkesköpare först, innan du vänder dig till en expert på skogsskador. Vi kan ofta svara snabbt och guida dig vidare, säger Oskar.
Lästips
Skogsskada på Sveriges lantbruksuniversitets webbplats – om skogssjukdomar
Plantval på Skogforsks webbplats – om vilken skog som passar var
Några svampar att se upp för
Rotticka. Den vanligaste skadesvampen,finns mest i södra Sverige, men även längs Norrlandskusten, i fjällnära skogar med kalkrik mark.
Rödbandssjuka. En barrsjukdom på framför allt tall. Barren får små röda streck och faller av. Tallen kan förlora 30–40 procent tillväxt eller i värsta fall dö.
Greminella. Angriper toppen på tallar i åldrarna 20–40 år.
Törskadesvamp. Dödar skott och grenar på unga tallträd. Drabba- de träd måste tas ner.
Knäckesjuka Angriper unga tallar, kungsgran och asp. Orsakar deformering av toppskott och övre grenvarv.
Snöskyttesvamp. Växer i snön och kan orsaka svåra skador i norra Sveriges tallföryngringar.