Hög virkeskvalitet i Lettlands lövskogar
Till industrins massaprocess behövs särskilda lövfiber. Billeruds lettiska verksamhet förser de svenska bruken med den finaste kvalitet av lövråvara samtidigt som de stöttar de lettiska skogsägarna.
Billeruds engagemang i Baltikum och i Lettland startade redan under 1990-talet. 2013 bytte det lokala företaget namn till Billerud Latvia SIA och företaget är i dag ett av de största skogsbruks- och virkeshandelsföretagen i Baltikum.
Billerud har verksamhet i alla de tre baltiska staterna, bland annat finns inköpsverksamhet både i Estland och i Litauen. En anledning till Billeruds intresse för just Baltikum kan spåras decennier tillbaka. Under 70- och 80-talen och även dessförinnan, var Sverige tydligt inriktat mot barrskogskötsel. Här odlades bara tall och gran och lövträd behandlandes som ogräs eller i vart fall med väldigt bristande engagemang. I Baltikum däremot, såg utvecklingen annorlunda ut. Efter andra världskrigets slut användes omfattande delar av lettisk mark till livsmedelsproduktion. När Sovjetunionen föll i början av 90-talet lades stora arealer i träda och skogarna kunde börja växa igen, med betydande inslag av lövskog. Didzis Zalitis, platschef Billerud Latvia SIA, berättar att just lövträd efterfrågas i produktionen av pappersförpackningar.
– De skogar som planterades och fick börja växa i början av 90-talet är i dag ungskogar av mycket god kvalitet, till stora delar lövskog. Verksamheten i Lettland hjälper till att möta efterfrågan på de särskilda lövfiber som behövs i industrins massaprocess, förklarar Didzis.
Eget åkeri
Utöver lövfiber, stärker lettiskt virke också tillgången på barrmassaved. Organisationen Billerud Latvia utgörs av Didzis och hans cirka 65 kollegor. Här jobbar inköpare, planerare och all tänkbar personal som behövs för att driva en väl fungerande skogsverksamhet. Ett eget åkeri med 21 chaufförer som transporterar virke ingår också i bolaget.
Den lettiska staten äger cirka 50 procent av skogen i Lettland och resten ägs främst av privatskogsbruket som i de flesta fall utgörs av mindre skogsfastigheter. Majoriteten av de privata skogsägarna äger mindre än 7 hektar. Billeruds inköpare arbetar både med att köpa virke och att stötta skogsägarna, så långt är samarbetet med skogsägarna sig likt mellan Sverige och Lettland.
– Skogsägaren säljer avverkningsrätter till oss antingen genom en förhandsvärdering där vi betalar ett fast pris för vad vi tror utfallet blir, eller så väntar ersättningen till dess att hela skörden är såld. Det kan dock dröja beroende på årstider och omständigheter. Trots det väljer allt fler att vänta med betalningen, då den första varianten är mer ekonomiskt osäker, säger Didzis.
Didzis poängterar också att man jobbar hårt för att minska det manuella skogsarbetet, vilket fortfarande är mycket vanligt i Lettland.
– Vi behöver blir mer effektiva och moderna, inte minst ur säkerhetssynpunkt. Vi planerar bland annat för en rad åtgärder som ska göra det möjligt för entreprenörer att investera i skogsmaskiner. Vi har många utmaningar framför oss, men vi ser ljust på framtiden, hälsar Didzis.
Lettiskt friluftsliv
Omkring 8 procent av skogsmarken i Lettland utgörs av rena rekreationsområden. Utsiktsplatser, kulturella och historiska destinationer och picknickområden delar på ytan. Det finns också särskilt utmärkta stigar, som erbjuder olika former av utbildande insatser inom skog och natur. De här platserna är öppna för alla och innebär ingen kostnad för den som vill göra ett besök. Upprustning av den här typen av skogsområden har på senare tid stått i fokus, framför allt i de statsägda skogarna.