- Skogsskötsel
Avverka i rätt tid
För att få en bra ekonomi i skogsbruket gäller det att maximera virkesproduktionen. Ett vanligt misstag är att vänta för länge med avverkningen, vilket medför en onödigt låg medeltillväxt.

Hur länge en generation skog lever, från en avverkning till nästa, kallas omloppstid. Skogen bör avverkas när den löpande årliga tillväxten avtagit så pass mycket att den understiger medeltillväxten för hela omloppstiden. När denna tidpunkt infaller beror på boniteten, bördigheten, och hur skogsskötseln sett ut. Ogallrade och svagt gallrade skogar bör exempelvis ha en kortare omloppstid än de som gallrats flera gånger.
Ekonomiska avkastningskrav på skogsbruket talar för en tidigare avverkning för att få maximal avkastning på virket. Skogsvårdslagen reglerar lägsta slutavverkningsålder, LSÅ, vilket kan ses som en miniminivå av hur mycket virke skogen bör producera. LSÅ på de bästa boniteterna i södra Sverige är 45 år och i norr på den allra svagaste marken 100 år.
– Många skogsägare har gamla skogar med svag tillväxt som förräntar sig uselt, säger Anton Bergdahl, virkesköpare på Billerud. När virkesförrådet är högt ska tillväxten vara särskilt bra för att motivera att man låter skogen växa vidare.
Vänta inte med avverkningen
Att vänta med avverkning för att virkespriserna ska gå upp är sällan en bra idé enligt Anton:
– Det är svårt att förutse marknadens utveckling, men lätt att se hur tillväxten påverkas negativt. Tänker man dessutom på avkastningskrav eller alternativränta blir det närmast förödande att vänta för länge. Två vanliga misstag i skogsbruket är att vänta med slutavverkningar samt att gallra äldre skogar som passerat LSÅ. Jag skulle önska att huggningsklassen G2 i högre grad ersattes av S1 eller S2 i skogsbruksplanerna. Den sent gallrade skogen drabbas dessutom oftare av skador.
Många skogsägare har gamla skogar med svag tillväxt som förräntar sig uselt.
Antons råd är också att försöka ha skog i olika åldersklasser och avverka kontinuerligt. Det ger ett jämnare öde av intäkter och kostnader över tid samt även skattemässiga fördelar, eftersom du kan dra av kostnader inom näringen mot intäkter. Om du sköter skogen själv är det dessutom bra att sprida ut jobbet så att du inte har för mycket skog som kräver skogsvård på kort tid.
– Grundtipset är att skaffa en skogsbruksplan som ger nödvändig information om din fastighet. Kontakta din lokala virkesköpare för mer information, säger Anton.
Om huggningsklasser
I skogsbruksplanen delas skogen in i olika huggningsklasser, som beskriver skogens utvecklingsgrad och närmast föreslagna skogsbruksåtgärd. Några exempel är:
G2, äldre gallringsskog. Skogen har uppnått lägsta slutavverkningsålder och nästa lämpliga åtgärd är gallring.
S1, slutavverkningsbar skog.
S2, slutavverkningsmogen skog.